Grundläggande om gröna fabriker: mallen för klimatneutralitet

Industrin står för 23 % av de globala utsläppen och utgör den näst högsta utsläppskällan efter system för energiproduktion, enligt den icke-statliga organisationen Energy & Climate. Vid COP26 togs flera beslut för att förbättra hållbarheten inom tillverkning och uppnå målet om klimatneutralitet, vilket var ett avgörande ögonblick för att ge fart åt arbetet för minskade koldioxidutsläpp.

Viktiga insatser är bland annat införandet av gröna transportkorridorer, som skulle ge sjöfartsvägar med noll utsläpp mellan två hamnar för att minska miljöpåverkan från transporter och logistik, och mer än 40 länder har förbundit sig att övergå från kolberoende under de kommande 20 åren. Förändringar som dessa kommer utan tvekan att ha en positiv inverkan på branschens hållbarhetsstatus. Tillverkarna måste dock även granska sig själva närmare så att de kan göra sina egna processer mer miljövänliga.

Många områden på en tillverkningsanläggning kan påverka hållbarhetsstatusen. I november 2021 rapporterade Internationella energirådet (IEA) att även om de direkta industriutsläppen av koldioxid (CO2) minskade med 1,6 % till 8,7 gigaton under 2020, utgjorde de ändå 26 % av de globala utsläppen. Ökningen av energiförbrukning under det senaste årtiondet har till största delen drivits på av tillväxten inom energiintensiva undersektorer, bland annat kemikalier, järn och stål, aluminium, cement samt massa och papper, där bearbetning och utveckling av material i hög grad bidrar till energianvändningen.

Ett annat ineffektivt område som industrin inte kan ignorera är den mängd avfall som produceras. Industriavfall utgör hälften av allt avfall som genereras globalt. Tillverkningen är bara en källa till industriavfall, men det är den största och den växer snabbast. Det är lätt att förstå varför tillverkningen ger upphov till så mycket till avfall. Det är en enorm verksamhet som utgör mer än hälften av global BNP (GWP) varje år. Industrin står dock även inför en del skrämmande marginaler. En uppskattning är att tillverkningen kastar bort 10 % av GWP varje år, vilket totalt blir upp till 8 biljoner USD.

Det här handlar inte bara om produktavfall, till exempel antalet komponenter som kasseras på grund av ett utslitet verktyg. Omfattningen sträcker sig långt in i alla tillverkningsområden, från forskning och utveckling till defekta produkter, till defekta maskiner.

Statistiken visar en dyster bild för tillverkningen. Det betyder dock inte att det inte finns något hopp. Det vore naivt att säga att tillverkningen en dag inte kommer generera något avfall. Det kommer alltid uppstå produktfel och utrustning som slutar fungera någonstans längs linjen. Det tillverkarna behöver arbeta med är dock att begränsa dessa incidenter genom att fatta mer välgrundade beslut om sina anläggningar.

Begreppet gröna fabriker uppstod för några år sedan och det används för att beskriva en tillverkningsanläggning som har miljövänliga konstruktions- och tillverkningsprocesser som förbättrar utsläpp av växthusgaser, miljöföroreningar och energiförbrukning. En grön fabrik är med andra ord en grönare arbetsplats med grönare processer som tillverkar grönare produkter.

Här är ”grönt” inte ett tomt ord. För att en anläggning verkligen ska vara en grön fabrik måste den kunna uppvisa påtagliga sätt att använda hållbara metoder inom fabriken, i leveranskedjan och genom hela kundbasen. Ett företag som vill bygga en grön fabrik kan till exempel investera i åtgärder som minskar skrotfrekvensen och tomgångstiden för maskiner genom att optimera fabrikens planlösning. Man kan även vidta åtgärder för att generera, använda och återvinna värme på ett effektivare sätt, till exempel genom att installera högeffektiva brännare som även återbrukar spillvärme. Det kan dessutom vara bra att minimera de sträckor som delar rör sig i distributionskedjan, i likhet med COP26:s förslag om gröna korridorer, eller omvandla avfallet till återanvändbart material.

Det finns ingen checklista för vad som gör att en grön fabrik blir grön. Det finns i själva verket många hållbara åtgärder som ett företag kan genomföra för att göra verksamheten grönare, oavsett om det handlar om ett genomtänkt återvinningsprogram eller energieffektiv uppvärmning. Men det finns en svårighet med att man kan utforska så många hållbara vägar. Anläggningschefer kan känna att det finns massor att välja på och kan inte avgöra vilka lösningar som är bäst för fabriken. Alla anläggningar är trots allt olika.

Det enda sättet att kunna utvärdera ett företags hållbarhetsresultat på ett påtagligt sätt är att hålla reda på alla dess fabriker och anläggningar runt om i världen. Tillverkarna behöver en kontakt och en tillförlitlig datakälla som kan utgöra en referenspunkt för att ta fram en grön strategi. Det har inte funnits något sådant verktyg tidigare, förrän Sandvik Coromant utvecklade det.

Bedömningsverktyget Gröna fabriker och hållbara anläggningar från Sandvik Coromant omfattar hela tillverkningskedjan, från CO2-utsläpp och avfall till produktion, resurser och arbetsmiljö. Verktyget lanserades 2019 och implementerades först i 16 av Sandviks Coromants tillverkningsanläggningar världen över. Målet var att införa det på alla anläggningar i framtiden.

Verktygets funktioner har delats upp i sex olika dimensioner: Hälsa och säkerhet, Resurser, Arbetsmiljö, Utsläpp och avfall, Anläggning, byggnader och infrastruktur samt sist men inte minst Produktion. De olika dimensionerna betygsätts efter nuvarande prestation och statusen kopplas till nyckeltal (KPI) för att övervaka hur de förbättras. En anläggning kanske tycker att tillverkningsprocesserna slösar på vatten. Då skulle de kunna investera i utrustning för hantering av flytande avfall, som separerar rent vatten från avfallet så att det kan användas igen. Det är precis vad Sandvik Coromants anläggning i Langfang i Kina gjorde 2020, vilket ledde till att man kunde återhämta 69 ton vatten från enhetens avfall.

Men det är mycket mer än bara datainsamling rakt upp och ner. Verktyget innehåller höjdpunkter, risker och andra förslag som kan påverka beslutsfattandet, eftersom det ger viktiga insikter i en anläggnings ineffektivitetsområden. Områden som vattenanvändning och avloppsvatten, överskottsvärme, användning av råmaterial, maskinernas drifttider och till och med användning av pappersmuggar i personalrummet kan spåras och beräknas för att ge stöd åt dataledda, mätbara steg mot en mer hållbar tillverkning.

Om tillverkningen ska vara kraften bakom den nya industriella revolutionen, som Attenborough hoppas på, måste man ha en helhetssyn på hållbarhet genom att kombinera åtgärder från fabriksgolvet till ledningens kontor. Vi på Sandvik Coromant anser att alla tillverkare behöver ta fram dataledda, informationsbaserade mål för att öka hållbarheten på anläggningarna. Därför erbjuder vi vårt verktyg för gröna fabriker externt under 2022, så att alla tillverkare kan få hjälp att bli effektivare och grönare.

Anders Dellblad

Anders Dellblad has an MSc in Business and Economics (University of Gothenburg). He has held different positions in IT business throughout his career, including various management positions (12 years). For the past 15 years, Anders has held several different management positions withing production management at Sandvik Coromant.